Shalala... He-he-hey... Gessle ut i Europa!
Ut på turnén, som för övrigt heter "The Party Crasher Tour", har han med sig sin vapendragare Clarence Öfwerman, den otroligt sjönsjungande Helena Josefsson, gitarristen Christoffer Lundquist och sist men inte minst Magnus Börjesson som hanterar basen. Biljetterna för övrigt släpptes den 29/1, som var för någon dag sen, så om man ska ha biljetter till turné-finalen som kommer att hållas på Cirkus i Stockholm, så får man nog snabba på. Tydligen så kommer detta bli otroligt stort, eftersom att låtarna han ska dra med sig är alla hans världshits genom åren. Låt-listan har dock inte kommit ut än, men man kan ju spekulera? Kanske "The Look" eller "How Do You Do" som han skrev för gruppen Roxette?
"Jag ser verkligen fram emot att spela på klubbar igen, jag har inte gjort det sedan 1989 då Roxette gjorde sin första internationella turné! Vi kommer att köra en engelskspråkig gitarrbaserad låtlista så bandet och jag ser fram emot att ha hur kul som helst med massor av hits och härligt tuffa power-pop riff". (Citat: Per Gessle)
Födelsedagen...
Igår var det ingen vanlig dag, för igår var det min födelsedag! Skulle ha skrivit ett inlägg om det igår, men jag var helt slut när gästerna hade gått hem. Hade jobbat från 05.00 till 15.00, och sedan direkt hem för att ta hand om Theo och städa undan innan gästerna skulle komma. Egentligen så hade jag helst bara velat sätta mig någonstans för att andas ut för en sekund. Känns som att allting går lite i för snabb takt nu för tiden, och att det hela tiden är något som måste skötas. Får hoppas det blir bättre snart, för en hårt arbetande familjefar orkar inte hur mycket som helst. Det tror jag de flesta som känner igen situationen, håller med om...
Men men, dagen igår blev riktigt rolig iallafall. Innan jobbet (när jag fortfarande låg i sängen) så fick jag två presenter utav T. Den ena var en väckarklocka med en sån dära rolig projektor-lampa, så att klockan visas i taket. Sen den andra var en Phillips rak-apparat som var en mycket, mycket bra present. Den är lätt att använda och det går snabbt att raka sig!
Sen när gästerna kom så kom de med en hel drös med presenter. Det var mina föräldrar, min syster (med familj), T:s föräldrar och hennes syster + sambo. Jag fick bla. pengar, ett par mysbyxor, en skitrulle med roliga historier på och en cykel! Den sist nämnda var ju riktigt bra, då jag inte har någon cykel. Då kan jag börja cykla till jobbet till sommar'n. Tack så jätte mycket allihopa! Tack för att ni hälsade på igår och skapade en sån fin stämning!
När den sista stjärten... oj, menade gästen... hade gått, så gick jag direkt in till sängen. Mitt huvud hann inte vidröra kuddens mjuka överdrag, innan jag somnade. Mmmm-marabou!
Nu ska vi köra till min mormor och morfar, för de kunde inte komma igår så vi tänkte "Men va tusan, vi kör hem till dem så dem får träffa Theodor för första gången med!". Så det ska vi göra nu =)
Recension: Meet Bill (2007) (Film)
Meet Bill är en berättelse om en kille vars namn är Bill. Han kan ses som en mycket snäll och tillmötesgående arbetskamrat och en ständigt stabil make. Men ibland kan detta bli till en överdrift och man istället blir till en så kallad toffel. Han säger aldrig ifrån, eller blir arg. Men när han får reda på att hans fru vänstrar med nyhetsankaret Chip, även kallad "On-The-Scen", så kokar det till sist över för den timide Bill. I samma veva så blir han mentor för en självsäker tonåring som till sist bestämmer sig för att hjälpa Bill. Han introducerar honom för sin väninna Lucy, och det är nu filmen tar fart in i en förvandling som kommer att förändra Bills liv totalt. Som den snälla Bill ser vi den mycket karismatiske Aaron Eckhart göra en hyffsad prestation, men efter att ha sett "The Dark Knight (2008) så vet vi att han kan agera mycket bättre Han höjde hans personliga standard enormt mycket i den filmen. Rollen som hans fru spelades utav Elizabeth Banks, som vi även har sett i filmen "Invincible" där Mark Walhberg gjorde en stor prestation som huvudrollsinnehavare och skildring av NFL-proffset Vince Papale. Vi har även sett henne i ett antal avsnitt i komediserien "Scrubs" (T:s favoritserie!) där hon har en flört med J.D (Zach Braff). Den alltid så vackra Jessica Alba är också med på ett hörn i filmen, som väninnan Lucy. Hennes namn är ett super-status i Hollywood, men i denna filmen så visar hon knappast sin stora kapacitet!
Enligt mig, så var filmen rätt dålig. Den hade inget speciellt bra budskap och storyn var lite klen. Med dessa fantastiska skådespelare så hade man kunnat skapa så mycket mer. Varför inte släppa in fröken Alba lite mer i filmen så att den får lite mer tyngd? Aaron Eckhart är den enda i filmen som gör en hyffsad prestation, och det räcker inte för att den ska ta sig förbi 5-sträcket i min bedömning.
Huvudpersonen Theo...
I morse när jag vaknade så dunkade huvudvärken i takt med sekundvisaren på sovrumsklockan. Jag tänkte "usch, inte en arbetsdag till!". Att gå upp kl 05.15 på morgonen och samtidigt vara en småbarnsförälder är ingen lyckad kombination. Dock är det ju T som arbetsdagarna sköter Theodor på nätterna, men man vaknar ju ändå. Inte helt och hållet, utan lite sådär halv-hjärtat. Man vet att det är Theodor som skriker, att det är T som häver sig upp ur sängen, att det är jag som ger ifrån mig ett gäsp och till sist Theodor som kräker. Men man är i ett sånt sinnestillstånd då man inte kan röra en fena. Det är nog samma som när jag går in till T när jag ska pussa hennes på kinden då jag ska till jobbet. Hon säger att hon märker det, men är fortfarande i ett sovande tillstånd.
Hur som helst så kom ju min lilla kropp igång den med, och rätt som det var så var jag på jobbet och arbetade. Kan inte säga att det är ett inspirerande arbete just nu, då man går och funderar på hur det kommer bli i framtiden. Ska jag få en fast anställning här, eller får jag snart ett nytt arbete någon annanstans? Kanske blir jag en astfaltsläggare för kommunen? Kanske rent av en personlig tränare på något litet gym? Eller varför inte en frimärkes-slickare hos Posten? I vilket fall som helst så går det bra med vad som helst, bara det blir ett fast jobb. Ni undrar kanske varför? Jo, att skapa en trygghet för min familj. T är mammaledig, och att sätta Theodor i arbete är för det första olagligt och sen kan det bli mindre praktiskt med alla vilo-pauser...
(Gud vad jag tjabbar på! Var inte rädda för att säga ifrån om jag blir för långdragen hihi...) Sedan på eftermiddagen så kom höjdpunkten på hela dagen. Jag skulle bjuda på tårta på jobbet, och Theodor och T skulle komma och hälsa på. Ni vet, visa upp den lille för alla arbetskompisar är ju ett måste. Jag tror det var uppskattat, då de flesta ville hålla... i alla fall tjejerna på kontoret. Gladast var nog den alltid glada Linda. Men lite nervös var hon allt!
Sedan kl 16.00, så bar det iväg till BVC igen för en kontroll. Det var bara tre dagar sen Theo var där, men ändå så har han gått upp nästan 180 g. På tre dagar! Det är rätt mycket det! I och för sig så låter det kanske inte så jätte mycket, men tänk er en liten prick på 50 cm så är en ökning på 180 g rätt bra. Vår lilla kille, som snart inte kommer vara så liten längre. Känns som om tiden bara flyger iväg, och att man inte har någon kontroll. Snart är han en trotsig tonåring, som kommer tjata om både det ena och det andra... vår lilla pojk...
Nu ligger han i sin säng och sover. Klockan har precis slagit tio på kvällen, och alldeles strax så går även jag och knyter mig. Förhoppningsvis T med, för det är så mysigt att lyssna på mina två kärastes andetag som sakta försvinner in i sömn. Älskar er båda väldigt mycket...
Becks is back!
Nu har han gjort det igen, matchen efter han gjorde det snygga målet. Återigen är det en frispark som han sätter i en otroligt svår vinkel. Även er icke-fotbollskännare måste medge att det är imponerande. Det är så kul att se en sådan spelare komma tillbaka in i hetluften igen, och visa återigen vem som är en av de bästa. Kolla på klippet, och säg va du tycker!
Din mamma är så...
Haha, kommer ni ihåg de dåliga skämten man alltid gick runt på skolgården och sa om sina vänners mammor? Jag minns hur jag räknade upp minst 1000 olika "din-mamma" skämt, för att sedan berätta ytterligare 1000 st till. Känn nostalgin blåsa er i håret!
Din mamma är så dum att hon tror att kokos är en siamesisk kossa
Din mamma är så dum att när hon blev inlåst på toaletten kissade hon på sig
Din mamma luktar så illa, att ryssarna funderar på att använda henne istället kärnvapen
Din mamma är så långsam att hon måste snabba på för att stanna
Din mamma är så lång att hon tafsar Gud i häcken med skallen
Din mamma är så ful att hon skrämmer blinda barn
Drömvinsten...
Igår efter fotbollsträningen så svängde jag inom Maxi och skulle köpa lite mer ersättningsmjölk åt min son, men när jag kom in genom svängdörrarna så såg jag att spelavdelningen fortfarande hade öppet. Jag tänkte:
- Tänk om det är min lyckodag idag? Drömvinsten, ett ord men innebär så många framtida möjligheter. I'm going for it!
Jag gick fram till kassan, och tog en färdigt ifylld Lotto-rad, med båda dragningarna onsdag och lördag samt joker, och betalade. När jag gick därifrån så hade mina tankar redan flytit iväg i drömmarnas land, om vad jag skulle gjort med alla pengarna...
Först och främst hade jag delat lika med min T, och sedan satt in en summa pengar på Theodors konto. Efter det skulle jag betala mina föräldrars och min systers lån på olika ting (tex. huset eller bilen). Självklart skulle dem också fått en del av pengarna, så att det innebar en trygg framtid. Men nu kommer det roliga, vad hade jag köpt till mig själv förutom att spara? Det finns så mycket man skulle vilja ha, och i praktiken så skulle jag ju kunna köpa vad jag vill. Ett jet-plan kanske? En drömvinst innebär ju ändå MINST 50 miljoner. Gick precis in på Svenska Spels hemsida (svenskaspel.se) och såg att den ligger just nu på 88 miljoner. Om jag hade vunnit detta så hade jag köpt ett nytt hus, en Ferrari F430 och sedan hade jag nog köpt en godispåse på Videomix. Tycker jag låter som en förträfflig idé...
Vad hade ni köpt? Vad finns i era drömmar, och vad tycker ni om Lotto Drömvinsten? Ni kanske till och med tycker att den borde slopas, och att pengarna borde gå direkt in som skatt-pengar så att vår skatt-avgift sänks? Tell me what you think!
Theodor hos BVC...
Idag var den lille killen hos BVC (Barnavårdscentral) för att bli kontrollerad så att allt står rätt till. Som det även gjorde. Jag kunde inte vara med idag, eftersom att jag jobbade. Jätte tråkigt, för man vill ju så gärna vara med om allting som händer kring Theodors liv. Hur som helst, så har han gått upp 105 gram sen han föddes (vet egentligen inte om det är lite eller mycket) och hans huvudomfång har gått från 37 cm till 37,3 cm (antar att det inte är så mycket?). Vet någon lite om sådant här, så var god kommentera och berätta. Är roligt med lite information!
Mamma, jag glömde ju berätta om mätningsresultatet av huvudomfånget för dig över telefonen, men nu har du ju läst det!
Nu ska jag gå och borsta tänderna, ni får ha en förtrollande afton mina vänner/bloggläsare!
Omröstningen 090119 - 090126...
Utmaningen...
1. Two and a half men
2. Vänner
3. Idol
4. Disneydags!
4 saker jag gjorde igår:
1. Tittade på en film med min underbara
2. Gosade med sonen
3. Bakade en kladdkaka
4. Städade upp i den nya lägenheten
4 saker jag längtar till:
1. Sommaren !!!
2. Theodors första gap-skratt
3. Tills jag får ett fast jobb
4. Då Theodor är stor nog för en liten utlandsresa
4 Favoritrestauranger:
1. Verona
2. Fridolfs
3. Kina Box
4. Mimosa Pizzeria (På Sadeths tid!)
4 saker på min önskelista:
1. Evig kärlek av T och Theodor
2. Pengar
3. En plats i lägenheten för min Michael Jackson samling
4. Fred på jorden (och Miss World går till....)
4 personer jag utmanar:
1. Rikard (mrrocky.blogg.se)
2. Christopher (tarantinos.blogg.se)
3. Faster Libbe (lilalili.blogg.se)
4. Oscar (oscarracso.blogg.se)
Klockan är 05.55...
Godmorgon! Jag är uppe med tuppen idag, då det är dagen som jag skall åter till jobbet efter de dära 10 lediga arbetsdagarna man har rätt till efter att sin bebis har fötts. Måste erkänna att jag är rätt trött idag, fastän att det är T som har varit uppe hela natten med Theodor. Duktig som hon är. I och med att jag ska jobba idag, så skulle jag ju försöka sova så mycket som möjligt inatt. Men när Theodor skriker så vaknar ju båda två. Lite synd, men det är svårt att komma ifrån. Hur som helst, han har varit pigg inatt och kräkts rätt mycket. När jag vaknade så möttes jag av en fontän bredvid mig...
Jag tänkte inte skriva något mer just nu, eftersom att jag gick bara in på datorn för att beställa en aktiveringskod till Telias inloggning via nätet. Tänkte beställa lite kanaler till den nya boxern. Som det är nu så har vi bara SVT1, SVT2 och TV4:a, och det går ju inte för sig! Haha...
Ses senare, maybe baby!
Internet-status... UP!
Klockan är rätt mycket nu, och jag ska alldeles strax gå och lägga mig. Har tittat på en film med T, medan Theodor låg och sov. När filmen tog slut, då vaknade han i rättan tid för mat. Punktligt =D Filmen vi såg hette "Meet Bill", med Aaron Eckhart i huvudrollen. Jag skriver en personlig recension på den imorgon. Då skriver jag även ett litet inlägg om filmen "College Road Trip", för den tittade vi på igår. Nu med all flytt och så, så behöver man sådana pauser. Är ju rätt så ofta uppe på nätterna nuförtiden för att ta hand om den lille. Så vad är inte bättre än en film, när det är ett intresse hos oss både (syftar på mig och T).
Vet ni vad? Jo, Theodor är två veckor idag! Tiden har gått riktigt snabbt denna veckan, så man hinner ju knappt inte med. Tänk, om två veckor är han fyra veckor.. EN månad. Helt sjukt. Han är 1/12 av ett år gammal. Unbelieveble...
Imorgon är det åter till jobbet! Känns både väldigt tråkigt (att lämna T och Theodor hemma alldeles ensamma, när man bara vill umgås med min fina familj) och rätt skönt (att komma tillbaka ut i arbetslivet och få arbeta med kroppen lite). Men jag jobbar ju bara till 15.00, så sen kan jag få komma hem till mitt nya hem.
God natt mina vänner, god natt min son, god natt min älskling, god natt mamma-pappa-syster-systerson-svåger och -släkten!
Recension: La Bamba (1987) (Film)
La Bamba, en film som är inspelad samma år som jag är född (wow, där fick ni reda på det!) och som många kanske känner igen, syftar på film-titeln, så handlar denna film om mannen som förde gjorde folkvisan "La Bamba" världskänd i rock'n roll-stil. Det är en sann historia, och kan beskrivas som en dokumentärisk film om den mycket populära mexikanska man vars namn är Richard Valenzuela, mer känd under artistnamnet Ritchie Valens, som växte upp i Kalifornen. Man får vara med om en resa genom Ritchies liv, från en bonn-grabb till en stjärna utan dess like. Vi får vara med om när han skapar list-ettorna Donna och La Bamba, och samtidigt får vi vara med i familjeproblemen.
Rollen som Ritchie ser vi den mycket begåvade och karismatiske Lou Diamond Phillips (det är han i unga år på omslaget av filmen till vänster). Ni kanske känner igen honom? Han har bland annat varit med i film-serien, som var i tre delar, "The Triangle" som baserades på de märkliga händelserna i Bermuda triangeln, utanför Amerikas kust. Rollen som Ritchies ostyrbara halv-bror, Bob Morales, spelades utav Esai Morales.
Under själva inspelningsprocessen så kom faktiskt Bob Morales och Connie Valenzuela dit för att hjälpa till att motivera skådespelarna, så att filmen skulle berätta en så sann historia som möjligt.
Jag har fler sanna okända historier som jag kan berätta, men då får ni skriva att ni vill veta det i kommentarerna, för att då avslöjas mycket av filmens handling.
Enligt mig, så är detta en av de bästa filmerna som har gjorts. Jag har aldrig sett den innan förrens nu, men för att vara från -87 så är den mycket, mycket bra. Härlig närvaro, fina scen-tagningar och underbar musik. Lou Diamond Phillips gör en strålande roll, och tolkar Ritchie magnifikt!
La Bamba får 8 av 10 pappa-poäng!
Internet-status... Down!
Hej alla glada Blogg-läsare! Som ni märker så har jag inte skrivit på nån dag eller två. Vi är mitt i en flytt och Fel-ia (oops, jag menade Telia) har inte orkat koppla in vårat bredband än i den nya lyan. Så jag skriver just nu på min faders dator, för att berätta för eder hur (internet-) läget ligger till. BIAI (Beräknad Inkoppling Av Internet) är ca. 1 vecka, alltså den 29 januari.
Hur som helst, flytten går bra och nu ska jag och T åka hem och sköta om vår lille son. Jag skriver mer sen imorgon förhoppningsvis. Hörs då my friends!
Ny dag, ny lägenhet...
Då hände det som oftast händer vanliga dagar... det blev morgon. Vi vaknade upp av Theodors gälla rop på mat, jag och T dansade upp ur sängen sjungandes på en sommarlåt. Solen stekte genom gardinen, och fåglarna kastade rosenblad runt omkring oss... NOT! Inatt var det en natt som man bara ville sova. Morgonen likaså. Att torka och byta blöjor är oftast väldigt rofyllt, och att mata den lilla krabaten är stunden då man verkligen känner kontakt. Men inatt och imorse, då var vi mest trötta. Kändes som om en elefant hade dragit ut hjärnan ur öronen, hoppat och skuttat på den och sedan tryckt in den igen genom näs-kanalen...
Under dessa fem minutrarna som man låg där i sitt fördärv, så hann man piggna till och återigen på livslust. Man sneglade upp på T som redan hade gått upp, och såg sin lille son i hennes famn. Då helt plötsligt så försvinner all trötthet, och man vill bara ligga och mysa med de två som man älskar mest...
Idag var det en dag vi hade längtat efter. Vår nya lägenhet. Vi skulle äntligen få nycklarna till den nya lyan (wiie-huu!) för att sedan lasta iväg allt ur den gamla lägenheten (brottsplatsen). Det gick som på räls hela dagen, då vi hade tre bilar och ett stort släp. Vi lyckades få iväg nästan allt, förutom någon kasse eller två. Så nu du tjuv-jäkel, nu har du inget å hämta där längre!
Det var jag, T, pappsen, T:s trötta bror (han hade lirat NHL 09 till 06.30, för att sedan titta på SAW.. Jisses Amalia!), syrrans sambo och sen på slutet anslöt även (håll i er nu) min tjejs-storasysters-kille.
Det var ju tänkt att vi skulle stanna kvar där nu ikväll och tex. satt ihop det nya matsalsbordet (som väger 1000 ton.. bokstavligen!), men jag var så mesig så jag orkade inte. Plus att jag var grymt hungrig! PLUS att jag vet att vi kommer ha en liten palle-vante i spjälsängen inatt som kommer skrika efter mat. Måste tänka på sömnen. Hör ni det alla blivande pappor? Tänk på sömnen...
Så imorgon är det dags för att möblera (som min svärmor är g-r-y-m på), och sen även köra hem till T:s föräldrar och lämna ett tv-bord och sedan frakta hem ett vitrin-bokhylle-fin-skåp. Men innan dess ska vi till BVC för att bland annat mäta den lille gangstern. Det ska bli kul, för vi har ju bara varit på ett annat BVC om man bytar ut B:et till ett M =D Hihi. Han äter och äter, så det vore konstigt om han inte har gått upp i vikt...
Theodor, 1 vecka gammal idag!
Jisses Amalia, har det redan gått 1 vecka?? Känns som om det var imorse den lille skrutten ploppade ut ur sitt kyffe. Theodor, min son, Grattis på 1-vecka-dagen! Hur känns det? Känner du dig några millimeter större? 1 vecka, men fortfarande så vital och ungdomlig? Vad är din hemlighet? Till svar får jag ett gurlande läte med inslag av inspiration av katt-ljud:
- Aoooouuuiii !
Tror den hemligheten förblir osagd, iallafall tills han kan tala. Men Gud (eller varför inte Vischnu?), om en 1 vecka går så snabbt, hur snabbt går inte ett år då? Blir lite rädd för att man inte ska hinna med allt, att verkligen suga i sig allt som händer just nu. Man vill ju inte missa någonting! Men hur som helst... Grattis min pojk, jag är så stolt över dig!
Han ligger här bakom mig, i T:s famn, och har precis ätit. Han har äntligen lärt sig att amma. Först ena bröstet, sen bytte han taktik och bytte till det andra. Kallas för rutinerat taktik-skifte.. Min pojk, du har fotboll i blodet!
En annan sak han gjorde idag, var att bada! Första gången fick han bada! Så söt han var. Dock skrek han som bara den, men det var nog bara för att han inte kände igen miljön. Att vara i vatten för första gången kan nog kännas lite kuslig. Men ren och fin blev han, och nu hörde jag precis att det pruttade i brallan! "Here comes the "Blöj-Changer" !
God natt alla! Hörs imon =D
UFO? Meteorit? Rosa elefant?
Jag tycker att det ser ut som en meteorit, då man ser en lång svans efter den. Men i reportaget så står det att man inte kan hitta någon sorts skada på marken. Ingen sorts krater eller något. Och om vi säger att den flög förbi precis förbi jordklotet, så borde ju även folk i andra länder sett det. Om ni förstår vad jag menar.
Badminton i all glans...
Idag har dagen varit allmänt rofylld, med inte så jättemycket dramatiska händelser precis. Theodor har mest sovit, och T har mestadels suttit vid sin dator. Jag däremot har faktiskt varit iväg en timme eller två, med två vänner och den enas lill-syrra och lirat badminton. Jag och min mycket goda vän C, som är en av dessa tre vännerna, brukade för ett tag sedan alltid spela på söndagar. Men har ju inte blivit allt för mycket sådant lyxigt den senaste tiden. Men idag ta-mej-fan blev det lite motion för kropp och själ!
Klippet nedan är ett klipp vi spelade in för ett bra tag sen, och det är jag och C som lirar lite på skoj. Vi är rätt fåniga. Hihi. (Om ni undrar varför jag heter Guld-Lock i klippet, så är det för att jag elakt blir kallad för det titt som tätt för att jag har blonda lockar som skymtar fram då och då!)
Vi lirade dubbel, självklart med riktiga regler då man kör till 21 (poäng på varje boll) till bäst av 3 set. Det var jag och C:s flickvän, i ena laget, och C och hans syster i det andra. Vårt lag började bra, med nästan varenda serve vunnen. Men sen så släppte vårat flyt, och vi förlorade alla setten. Ser fortfarande C:s retandes flin framför mig... Grr!
Nu sitter jag här och skriver i all godan ro, medan T ligger här bakom mig och vilar. Theodor ligger i sin spjälsäng och snusar kudden han med. Vi väntar ideligt på att han ska vakna, för idag ska han få sitt första bad =D. Vår pojk ska bli ren och fin, och lukta sådär gott dem gör när bebisar har badat. Kommer ihåg när min systerson (som är ca. 1 ½ år gammal nu) var lika liten och han skulle bada. Hans blonda hår blev så ljust och yvigt.. så sött, så sött! Haha.
En trött prins...
Tröttheten börjar ta ut sin rätt...
Några dagar utan sömn, får en att tänka på saker som man annars inte brukar tänka på. Jag menar inget speciellt, utan rent allmäna saker. En annan sak jag har börjat tänka mycket på är att nu är tiden inne att man får växa upp.. bli vuxen. Att nu finns det inte längre något som är viktigare än min pojk. Han är prioritet nummero 1, och så kommer det för alltid vara. Vissa blir nog lite rädda för det faktumet att man själv inte går i första hand längre, utan att det är en annan invidid som man lever för. Men jag välkomnar det, och kysser den på pannan. Jag älskar det. För så är det nu, jag lever för Theodor och T och inte för mig själv. Vem i världen skulle jag kunna gå i döden för? Jo, Theodor och T. Det är precis som T:s rumskamrat på BB sa under hennes vistelse då hon matade sin bebis:
- Så, nu blev han mätt. Bara han blir mätt, så mår man bra. Det kvittar om man själv har ätit!
Nu är klockan 23.27, och jag börjar återigen bli trött. Funderar på att gå och lägga mig, för att sedan vakna och ta hand om min Theo. Jag lägger ut här lite bilder från ett besök på tredje dagen på BB. Det är tre av mina närmsta vänner, som har kommit för att hälsa Theo välkommen till världen.
En visit på sjukhuset...
Igår kväll kom vi äntligen hem efter att Theodor hade genomgått ett PKU-test (PKU-registret är en biobank vid Karolinska sjukhuset där blodprover för de födda i Sverige efter 1975 förvaras för vård och behandling, samt i forskningssyfte. Även blodprover för vissa födda tidigare ingår. Användningen av registret regleras av Biobankslagen (SFS 2002:297). Att ta PKU-prover på ett nyfött barn är något som genomförs som regel, men sparandet av provet är inget tvång om båda föräldrarna väljer att skriva på en så kallad "Nej-talong". De sjukdomar som PKU-provet används till att leta efter är fenylketonuri, galaktosemi, sköldkörtelhormonbrist, binjurebarkhormonbrist och biotinidasbrist) och blivit undersökt av en läkare. Allt såg bra ut, så snart skulle vi vara hemma!
På vägen hem så körde vi inom Maxi och inhandlade lite ersättningsmjölk, ifall vi inte skulle få igång amningen. Men det var vi rätt säkra på att vi skulle. Väl hemma så överraskade vi mina föräldrar (då dem trodde vi skulle sova över en natt till på BB... Mowhahaha!), och kort därefter på kvällen så kom min syster M och hälsade på. Hon ville ju så gärna träffa mig och T... NOOOT!
Sen på natten så var det min uppgift att ta hand om Theo, då T skulle äntligen få sova. Hon har ju sovit ensam med Theodor på BB, och självklart så har han ju inte direkt sovit. Snarare skrikit. Stackars T. Men hur som helst, det gick bra. Han var jätteduktig och snäll. Tror jag börjar få häng på att vara pappa =)
På morgondagen (som är idag!), så hade vi bara en planerad sak. Besöka Theodors morfar. Stackarn råkade ju ut för en olycka i förrgår. Bröt benet och så, men det har jag redan berättat. Han blev jätteglad iallfall för att vi besökte honom. Och när han såg vår lilla Theo, så blev han ju överlycklig. Fastän att han hade så ont i benet, så bara måste han hålla honom. Morfar och dotterson, vilken bild.. synd att man inte tänkte på att ta ett kort på den fina stunden.
Så nu är vi hos T:s föräldrar och ska sova över här. I denna staden vi är i nu, ligger ca. 5 mil från vår hemstad. Theodor har varit jätteduktig nu ikväll, då han ÄNTLIGEN började amma! Vi hade köpt såna amningsnappar, som vi skulle testa.. men vi hann inte! Han bara dök på bröstet och började suga. Så nu ligger han i trä-vaggan och sussar kudden! Titta va söt han är!
Nu måste jag sluta skriva, T:s bror skriker på mig att komma! Vi ska lira lite Saints Row 2 på Xbox 360:it!
Förresten.. Tack!
Jag glömde:
Tack alla ni på Förlossningen och på BB, nu är och har varit underbara!
Tack alla ni som har kommenterat på bloggen, orkar inte räkna upp alla med jag kan nämna ett tack till Hannah, Elin med familj och min faster Libbe! Tack så mycket! Vi är jätteglada för all respons!
Och som ni ser i röstningen så vann Pojk-sidan, och det gjorde ju även vi.. Jag och T, vi vann en liten pojk!
Tack igen alla! Nu ska jag sova, så jag kan åka till BB imorgon bitt!
Dagen efter på BB...
Jag kommer fram till sjukhuset och ska vika av till BB, men jag vänder halt om igen och går in i den lilla affären som finns på entréplan. Theodor ska få ett sött litet gosedjur som han kan krama när han är ledsen. Sen praktiskt taget springer jag till BB, och skyndar mig i all hast in i rummet där T och Theodor ligger. Jag kliver in och där sitter hon, med honom i famnen. Glädje-tårarna sprutade inom mig, och jag gick fram till mina två älsklingar och pussade dem. Min familj.
Under dagen idag så har vi vilat, tröstat, vilat och sen ätit. Det är väl nästan en komplett sammanfattning för dagen. Fast, det hände ju lite andra roliga saker med, kom jag på. Vi fick först besök utav Theodors mormor och morfar, morbror, moster och hennes kille. Med i sällskapet var också T:s kusin och morbor som hade sin respektive med sig. Det blev en liten fin glädjestund, då alla ville hålla den lilla prinsen. Sedan åkte dem hem, och kort därefter råkade T:s pappa ut för en rätt allvarlig olycka i samband med rastning av familjens hund. Han tros ha brutit benet på tre ställen rätt av, och att han skulle opereras imorgon. Men vi fick inte veta så mycket detaljer, men vi alla riktar våra tankar åt C:s håll. Vi tycker väldigt mycket synd om dig, och vi hoppas du snart är på benen igen!
Efter det så var det lite stiltje, då Theodor somnade när vi låg i sängen. Han var så trött, den stackarn. Det har varit så omtumlande dessa två dagarna, så jag kommer faktiskt inte ihåg nu riktigt vad vi gjorde just då. Men iallfall, vid halv sex tiden kom farmor och farfar, faster med familj och moster med respektive. Ännu en mycket fin glädjestund då vi alla samlades runt Theodor. Min syster (som är Theodors faster om det nu är någon mycket intelligensbefriad människa som inte vet det) såg jag hade ögon av förväntan och glädje. Jag såg verkligen i hennes ögon att hon var lycklig för oss. Mycket lycka i rummet!
När även dessa hade gått, då... (ne tusan, va gjorde vi då? jag är så snurrig nu så jag ska hoppa ner i sängen tror jag haha) Iallafall, det jag kommer ihåg var att vi sedan vilade lite till. Han var jättelugn, men han började sedan gallskrika och var väl rädd då han inte fick upp fostervattnet som han försökte kräka upp. Svårt att se sitt barn må dåligt.
Men sedan så gick jag bort med honom till skötbänken med T efter mig, och skulle byta blöa. När jag är mitt i proceduren så ser jag att han äntligen kräker upp en stor kladd fostervatten, och det var ju skönt. Men när jag sedan höll på att torka upp det, då ser jag att han är fullt upptagen med att kissa. Och vem står inte där och blir blöt.. jo, jag =) Tror han fintade bort mig rejält haha.
Sen blev han skrikig igen, så vi skulle testa med amningen. Han har ju inte börjat amma än, då han inte hittar bröstet. Men vi gjorde ett försök, och det var ju det bästa försöket hittils. Men han var så trött, så han somnade med bröstvårtan i munnen. Han var så söt när han låg där. Hihi. Sen var jag tvungen att åka hem igen, då rumskamraten hos T skulle sova. Jag pussade Theo, och sen pussade jag T. Älskar er!
Kom hem, skrev ett inlägg i bloggen (som är detta då.. daah) och ska strax sova!
Jag glömde kamran med de nya bilderna på BB, så jag lägger in ett klipp som T spelade in igår. Imorgon lägger jag ut nya bilder med sina nya kläder på. Go' natt och puss på er!
VI FICK EN SON!
17.27 fick jag och T en son! En liten Theodor, med underbart vackra ögon. Jag är så lycklig över att T och jag fick en sån underbar liten pojk..
Jag är dock lite ledsen då jag inte fick sova över med min son och T, eftersom BB var fullsmockat med nyfödingar och mammor. Så jag fick åka hem och sätta mig här och deppa. Men jag ska strax gå och lägga mig så jag kan komma dit snabbt imorgon bitti. Kl 09.00 prick hade jag tänkt att vara där.
Just nu orkar jag inte skriva något mer, så jag tänkte skriva lite mer utförligt imorgon om det hinns med. Om man har blivit pappa, då är det andra saker som går före. Imorgon eller i övermorgon skriver jag igen. Mina tankar är på ett helt annat ställe just nu =)
Ville visa två bilder på vår son, Theodor!
Michael Jackson Del 1...
(Wiiie, jag hittade texten igen på bloggen! Den hade typ autosparat sig! Nu är jag glad igen!)
"The King of Pop and Soul", "The Child Within" och "Jacko-Wacko".. Kärt barn har många namn, som man brukar säga. För det är ju det han en gång var. Ett barn alltså. Vår mest briljanta musikskapare och danskoreograf, Michael Jackson. I mina ögon är han den absolut största entertainern som har funnits på vår jord. Vi kommer aldrig få se något liknande igen. Men om det nu mot all förmodan skulle ske igen, då är det garanterat samma unika man som återigen vägleder världen in i en ny era.
För det är ju precis det han har gjort i hela sitt liv. Skapat trender och väglett. Allt han har åstadkommit i sin musik/kändis-resa har på något sätt inspirerat och muterat världen vi lever i. Jag tänkte i detta inlägg berätta för er om Michael Jacksons väg genom -50, -60, -70, -80, -90 och 2000-talet. Så om ni är redo, så önskar jag er en trevlig läs-stund och välkommen in i berättelsen om Kungen av Pop, Michael Jackson:
Michael Joseph Jackson föddes i delstaten Gary, Indiana den 29 Aug 1958 som det åttonde av de nio barnen i familjen. Mamma Katherene var en godhjärtad mor till sina barn, medan pappa Joseph var rena motsatsen. Hans uppfostrande metod präglades av sina drömmar om stjärnstatus på himlen. Han hade tidigare varit med i ett band som försökte slå i Las Vegas, men misslyckades. Därför var det nu hans sönder och döttrar som skulle lyckas bland kändisskapet.
Pappa Joseph startade ett band där Michaels bröder Jermaine, Tito, Jackie och två grannpojkar var med i. De kallade sig för "The Jackson Brothers". De två grannpojkarna byttes senare ut till Michael själv och hans äldre bror Marlon. Jermaine var ständigt ledsångaren i bandet, men när Michael plötsligt började sjunga och dansa ändrades det direkt då man såg den otroliga glöden i hans ögon. Michaels röst sades vara gudabenådad, men hans rytmik och dans var ett steg längre. Han stod ivrigt framför tv:n då sin största idol, James Brown, skulle uppträda. Den lilla pojkspolingen dansade i takt till Browns rytmer, som om han aldrig hade gjort något annat.
Gruppen började spela på barer och på talangtävlingar, och vinsterna radades upp efter varandra. Efter att ha vunnit en mycket stor och betydelsefull talangtävling, började de spela professionella spelningar över hela Chicago-området. De skrev sitt första kontrakt med "Steeltown Records", som släppte deras debutalbum "Big Boy" som blev en hit i Chicago. Allt rullade på i rask takt, och de fick nu sitt dröm-erbjudande. Provspelning för skivbolaget "Motown", ett skivbolag inriktat på de mörkhyades musik. De ändrade nu sitt namn till "Jackson 5", som är namnet som de flesta känner till.
Den 23 juli 1965 stod de i audition-lokalen för Motown, framför den högt uppsatte chefen Suzanne de Passe. Filmkameran rullade, och gruppen på fem unga män började framföra James Browns "I got the Feelin". Michael glänste på scenen då han såg ut som en kopia av James Brown. För Barry Gordy, VD för Motown, var det ingen tvekan om att de skulle skriva kontrakt. Han hade även sagt när han hade sett filmklippet på uppträdandet: "When he dances he looks like a grown up, experienced man inside a little boys body".
De flyttade till Kalifornien och fick bo hos divan och stjärnan Diana Ross. Det sades att det var hon som upptäckte Michael och Jackson 5, men då det inte ligger någon som helst sanning i det. De släppte nu en skiva som kom att kallas "Diana Ross presents the Jackson 5", som innehöll bla. den enormt stora hiten "I want you Back". Nu började framgången visa sig ordentligt med fler hitar som "ABC", "The love you save" och "I'll be there", plus att de medverkade i rikstäckande tv-shower och snabbt blev stora flickidoler.
Men sedan in på 70-talet började framgångarna dala, då de började mogna både fysiskt och psykiskt. De kunde inte längre leva på sin barnsliga söthet, och rösten började förändras som i sin tur ställde till det för gruppens sound. Men år -74 bröt då åter igen ut på listorna med låten "Dancing Mashine", som visade Michaels verkliga talanger för att dansa. Det var till denna låten alla började dansa "Robot Dansen", och snart fick de återigen mycket publicitet. Bröderna hade blivit äldre och börjat träffa kvinnor. Alla utom Michael. Han fick ligga i samma rum som bröderna då de hade sällskap av kvinnor. Efter en tid gifte sig Jermaine med Barry Gordys (VD:n för Motown, om ni inte kommer ihåg det) dotter, och detta skulle senare visa sig vara en bidragande orsak till en svårare framtid för bröderna.
( Nu blir det reklamavbrott i någon dag, då jag tycker att man inte ska rusa iväg för mycket i berättelsen. Vill inte att det ska bli en ren fakta-blogg, så jag delar upp den så det inte blir ett 7-mila-inlägg! Det kommer antagligen bli en blogg-serie på tre delar. Så, nu har ni läst del 1.. )
Nej, nu blir jag sur!
Ni får helt vänta någon dag innan jag skriver det inlägget igen om Michael, om det nu är någon som är intresserad vill säga. Vi får väl se, jag tycker gott att ni då kan kommentera om inlägget om vad ni tycker om honom.. Både bra och dåligt. Men snälla, inga påhopp.. Anledningen till inlägget är av hans musik-/ danskarriär. Inte hans privatliv!
Jag kommer nog skriva en rad lite senare när jag har samlat tankarna till ett nytt inlägg. Hoppas ni kan bärja er tills dess!
Vilken underbar kväll...
Gud, vilken himmelsk kväll det har varit. När jag kom hem från jobbet så väntade min underbara flicka där hemma på mig, då vi senare skulle ut på en helkväll innehållande bio och mat. Vi åkte in till biografen och beställde våra biljetter till "Yes Man", den nya filmen med den alltid så brijlant roliga Jim Carrey. Denna gången spelar han en tråkig och icke-leva-livet människa som får möjligheten att upptäcka en helt ny värld bara genom att säga ja (därifrån "Yes"... daaah!) till alla tillfällen som bjuds. Och det blir ju minst sagt roligt, då han tex, blir inbjuden till en maskerad-fest där utstyrlsen måste vara... Harry Potter. Hihi, se den! Den är grymt rolig! Obs, måste bara tillägga att i denna filmen så är det mer balanserad humor än den humorn vi alla är vana vid att se Carrey i.
Efter att filmen var slut så gick vi vidare till bilen, och körde bortåt till en mycket omtyckt restaurang som låg en bit bort. Vi hade sån tur att vi fick en parkering precis framför ingången, så det blev inte mycket promenerande där inte. Tur det, för herregud va underbart god maten var. Vi beställde först vitlöksbröd med aoli till förrätt, och sedan beställde jag plankstek och T beställde Fläskfilé V med potatisgratäng. Efter denna måltiden så var man ju så nöjd med allting, så vi kunde inte slita oss ifrån en efterrätt med. Glass med lite blåbär/vinbär blidde det också. Hihi. Sedan bar det hemåt, ridandes på vår Volvo i vinternatts-brisen.
Tack älskling för att du kom med denna idén att vi skulle ut ikväll (igår kväll ser jag nu, då klockan har slagit om till nästa dag). Efter att denna kvällen var slut så kände jag hur kroppen var totalt avslappnad och harmonisk. Det var inte maten som gjorde det, och det var inte bion. Det var enbart du som åstadkom det älsklingen min, för att bara vara där med mig gör mig så lycklig. Försöker verkligen skriva här hur underbar du är, men skriften är inte tillräckligt kraftfull som kärleken själv. Jag får visa det istället, varje dag som går. Kanske låter som om jag bara skriver fina ord så att det ska låta bra, men så är det inte. Dessa orden kommer direkt från mitt hjärta, och detta är det enda jag vet är 100% sant. Du och vår kommande bebis är mitt allt. Kommer aldrig sluta älska dig, min vackra flickvän T.
(Nu ska jag sova, för nu är jag trött! Natti natti! Sov gott och dröm söta drömmar allihopa!)
God natt...
Ville bara berätta att jag är för trött för att skriva mer ikväll, så jag återvänder tappert igen imorgon. Min underbara gravida flickvän ligger i sängen och väntar på mig, så jag får väl säga god natt till er nu då =)
Kram
Back on the net!
Som det har snöat idag! Pang-boom lät det (kanske inte riktigt men..) så kom snön från himlen. Så vem får skotta snö på jobbet om inte fastighetsskötaren? Så nu har man ju lite ont i både kropp och själ, haha.
Jag och älsklingen sitter här i det lilla rummet och väntar på den goda fikan som vi sucktar efter. Gissa vad vi kommer få? Hihi, vi ska smaska på en varsin temla (ett annat ord för semla, men jag valde att använda Ture Sventons ordkunskaper om det nu är någon som kommer ihåg honom). Det är nog ta mig tusan den godaste fika-sorten som finns!
Alltid när man har kommit hem från jobbet så är man rätt slö och trött i knoppen, så man vet ju inte riktigt vad man ska skriva om. Fantasin försvinner för en temporär sekund liksom. Så jag tänkte att när vi har fikat lite, så skriver jag lite mer.
Tänkte berätta om min största idol, dans- och musikmässigt sett, och varför just han har lyckats fascinera mig så som han har gjort...
Förklaring: CTG-maskin
Får väl göra en insats, tänkte jag.. Så jag hämtade lite information, så att alla ni undrare får slut på era hjärn-spöken!
När du kommer till förlossningsavdelningen gör vi oftast en CTG-kontroll under minst 20 minuter. Under förlossningsarbetet kontrollerar vi hjärtljuden regelbundet. CTG-övervakningen visas på skärmar på barnmorske-expeditionen samt i personalrummet för att vi hela tiden ska kunna se hur ditt CTG ser ut, även när vi inte är inne hos dig på rummet."
Trött efter jobbet...
Igår så skrev jag ju att jag inte hann skriva något inlägg, för det var lite saker som kom upp som behövdes göras. Tex. så gick jag och älsklingen på bio. Vi såg den "Allt Flyter", som handlar om en grupp medelåldersmän som lever sina vanliga liv innehållande innebandy, familj och vänner. Men en dag när de en onsdagkväll ska till sin schemalagda innebandyträning, så möts de av besvikelse. Tjejlaget i innebandy har fått förtur till tiden för hallen. Efter denna incidenten och en alkohol-fylld svensexa föds idén om synkroniserad simning, ett annat ord för konstsim. Skådespelaren Jonas Inde, som även är känd ifrån en av medlemmarna i Killinggänget och filmen "Fyra nyanser av brunt", spelar huvudrollsinnehavaren vars namn är Fredrik. I regissör-stolen satt Måns Herngren och gjorde ett förträffligt jobb. Good work!
Men sen efter filmen sa jag ju att jag skulle skriva något i bloggen, men så blidde det däremot inte! För efter filmen så kände sig T inte så kry, så vi bestämde oss för att ringa förlossningen och fråga om råd. Vi blev inkallade för en kontroll och vi fick återigen sätta oss vid CTG-maskinen. Vår lilla bebis i magen hade hicka (stackar'n) så jag fick trycka på en av dosorna som sitter på magen så att den inte skulle tappa kontakten. Det känns så overkligt att vår bebis ligger därinne och har blivit väldigt stor nu. Den beräknade födseln är ju ändå imorgon, så nu känns det nära! Hihi.
Allt såg bra ut, förutom blodtrycket. Det låg på 140/90, så vi fick sitta kvar och vänta på en förlossningsläkare. Det tog lite tid, men till sist kom han. Haha, det såg ut som om han själv hade blivit fött, då han såg helt slut ut med håret åt alla kanter. Han hade väl jobbat hårt just den kvällen. Iallafall sa han att allt såg bra ut, och att vi kunde åka hem. Men undertiden som vi hade väntat på honom, så kände T lite lätt värk i nedre delen av magen. Vi frågade barnmorskan om vad det kunde vara, om det kunde vara förvärkar? Hon sa:
- Ja, det är troligtvis att den börjar förbereda sig inför själva förlossningen.
Kan ju inte säga att det inte blev väldigt kickligt i magen just då!
Så nu sitter man här och skriver efter jobbet. Allt har gått bra, inga större missöden. Det har rullat på som vanligt. T skickade däremot ett sms runt frukost-tid att hon hade känt förvärkar imorse med. Tänk om det kommer inatt, tänk om! Håll tummarna för oss! Wie-huuu!
Roliga historier!
Snälla, döm mig inte för min dåliga humor =D hihi
Han verkar inte andas och bara ögonvitorna är synliga.
Den andre tar fram sin mobil, ringer 112 och flämtar:
- Min kamrat är död. Vad ska jag göra?
Mottagaren försöker lugna honom:
- Ta det lugnt. Först måste du förvissa dig om att han verkligen är död.
Det blir tyst och ett skott hörs.
Sedan kommer mannen tillbaka:
- Fixat. Vad gör jag nu?
----------
A man walks in to a bar. He has the saddest face, as he sits down at the bar.
The man is so incredibly sad that the bartender just has to ask him what's the matter.
The man Starts unpacking his briefcase and picks up a tiny man with a miniature grand piano and puts them on the bar. And says with a deep sigh:
"I have a geenie in my pocket"
The bartender is baffeled.
"I don't believe you!", is the bartender's obvious reply.
"Well, I do", says the man.
"Wouldn't you be just the happiest man on the planet if you had a geenie in your pocket?"
"I think he has a hearing problem, though."
"Naah. You're not for real. You don't have a geenie in your pocket!"
"So you don't belive me? Go ahead and try it out. Wish for what ever you want. But remember to talk loudly."
"ok", goes the bartender.
But he is a bit embarassed so he leans over the bar and says with his hand over his mouth:
"I w i s h f o r a m i l l i o n b u c k s"
Suddenly the bar is cramped with ducks, and the bartender goes:
"This is not right. I asked for a million dollars!"
The man with his long face and droopy eyes looks at the bartender silently for a moment, then says:
"Do you think I wished for a tweleve inch pianist? "
----------
Det var mycket folk inne på banken.
En rånare rusar in och skriker:
"Detta är ett rån, lägg er ner på golvet"
Folket blir livrädda och lägger sig ner.
Utom en gubbe som står kvar med armarna i kors.
Rånaren skriker:
"Hör du inte vad jag säger? Detta är ett rån, lägg dig ner!"
Gubben bara tittar på rånaren och säger:
"Jag vägrar, jag är polisintendent"
Rånaren kommer helt av sig och rusar ut med vapnet i högsta hugg.
Då reser sig en dam upp och ställer sig sidan om gubben och säger:
"Men Malte lille, du är senildement, inte polisintendent"
----------
En anka går in i en bar och frågar bartendern: "Har du bröd?"
Bartendern: "Nej."
Ankan:"Har du bröd?"
Bartendern: "Nej."
Ankan:"Har du bröd?"
Bartendern:"Nej, vi har inget bröd"
Ankan: "Har du bröd?"
Bartendern: "Nej vi har inget jävla bröd här!"
Ankan:"Har du bröd?"
Bartendern: "Nej! Är du döv eller? Vi har inget jävla bröd här! Frågar du om jag har
bröd en gång till så spikar jag fast din jävla näbb i bardisken din irriterande jävel!"
Ankan: "Har du spik?"
Bartendern: "Nej."
Ankan:"Har du bröd?"
Jag ska måla hela himlen, didi-da-daa!
Nu har jag äntligen kommit hem från jobbet, så nu kan jag äntligen ta det lite lugnt. Förresten, när jag skriver "hem" så vet ju inte ni riktigt va mitt hem är just nu? Ska berätta och förklara lite snabbt så att ni vet läget. Jag och T bor förtillfället hos mina föräldrar, då vi inte känner oss säkra i den lägenheten vi egentligen bor i. Jag har inte berättat i detalj för er än vad som hände, men för att bara nämna något om det så fick vi besök av inbrottstjuvar mitt i natten. Så det är förklaringen varför vi inte bor kvar där. Tur är att vi redan hade fått en ny lägenhet (en trea) som vi ska flytta in i alldeles snart =D (jag råkade skriva i nått tidigare inlägg att vi REDAN bodde där, men det gör vi ju inte.. men snart!)
Jag tänkte visa lite av mina skisser och lite så, men först vill jag bara berätta om hur det gick för min syrras sambo. När vi väl hade kommit upp till akuten så blev han ju såklart omhändertagen av de duktiga läkarna, men sen så berättade dem att det såg rätt så illa ut. Han hade lyckats skära sig så djupt med glaset, så nerver och muskelvävnad hade tagit väldigt mycket stryk. Men han hade fortfarande lite känsel och god kraft i lill-fingret, så idag ringde handkirurgen och sa att han inte behövde kirurgi. Det skulle tydligen självläka, så nu får han gå med sin skena och bandage! Men han klagar nog inte, då han säger med ett flin:
- Ojdå, nu kan jag inte byta blöja!
Men nu över till något roligare.. skiss! Nedan så har jag laddat upp några bilder jag har ritat, och dem är 100% mina. Jag har inte kalkerat eller kopierat rätt av. Jag har däremot använt mig av flera olika bilder på internet för att få ett slutgiltigt resultat. Undrar ni något, så kommentera! Klicka på dem, så ser ni dem i ett stort format!
Akuten...
Ja, som rubriken lyder så har jag varit på akuten idag. Berättelsen lyder som så att i morse så står min systers sambo och diskar med sin son sittandes bakom sig. Då helt plötsligt när han ska börja diska ett McDonalds glas (ett sånt där färgat Coca-Cola glas man fick när man köpte en plus-meny.. eller något liknande) så gick det sönder utan att han märkte det och så skar han upp hela lill-fingret. Från början såg det inte så farligt ut, men sen började det ju forsa blod.
När detta hände så var jag, T och min svärmor iväg och köpte en dator på Siba, så då fick jag köra iväg som en oljad blixt och agera chaufför åt sjuklingen.
Väl inne på akuten så stegade då syrrans sambo in och sa:
- Jaha, jag har skurit mig lite.
Han som satt i receptionen (akut-chefen fick reda på sen att han var) sträckte sig över disken och började studera krigs-skadan, och sa:
- Jadu, det va ju inte så lite! Du blir nog kvar en stund, så får en doktor titta på dig..
Jag skriver sen en liten uppdatering på hur det gick med han. I promise!
Så jag åkte hem igen och nu sitter jag här och väntar på att han ska ringa. T sitter här bakom mig och är helt inne i datorn. Undra va hon gör? Kanske är hon inne på Minbebis.se eller så googlar hon något roligt. Fråga mig inte, jag har inte en aning! Om du läser detta min älskade, så kan du ju skriva det i kommentaren sen så att vi kan få lite insider-tips om vad du egentligen gör? Hihi, älskar dig =D
Förresten, idag kan jag äntligen säga att jag är LEDIG! Så idag blir det inte mycket ansträngning för min del! Bara lite bloggande.
I mitt nästa inlägg tänkte jag skriva lite om min särskilda hobby, som är att skissa. Har blivit lite mindre av det nu på senare dar', men får väl skärpa till mig lite nu.
Stiltje innan arbetet...
Men för att gå vidare och lämna det pinsamma bakom sig för en sekund, så kan jag berätta att jag och flickan var på Förlossningen idag för en kontroll. Som vanligt stegar man in och blir sådär über-trevlig helt plötsligt, och ler med hela munnen som om man har fått en stelkrampsspruta i kindbenen. Men så är det väl när man kommer till paradiset där livets gåva föds varje dag.. Då kan man ju inte ha något agg i kroppen.
Vi fick som vanligt gå in i CTG-rummet och lyssna på bebisens hjärta slå så härligt. Vi var faktiskt så fräcka att vi tog med oss digitalkameran och tog lite smygbilder. Här har ni en bild på själva CTG-maskinen, och det ända jag vet typ är att siffrorna längst upp till vänster indikerar på bebisens hjärtpuls. Ni kanske inte ser det, men det står 147 slag per minut just när bilden togs och det är ganska högt. De andra gångerna vi har varit där så har bebisen varit väldigt slö och sovit, och legat runt på 120-125 slag per minut. Men idag så brottades den som bara den, och vem vet.. den kanske brottades med moderkakan! (N has a sick mind! hihi)
Men sen såg allt rätt så bra ut, T hade lite protein och socker i urinet men det skulle nog inte vara så stor sak. Vi ska till Mödravårdscentralen (MVC) på måndag, och då följer dem upp med kontroller så att allt fortsätter att vara bra!
Usch, ikväll ska jag jobba igen på biografen.. Usch.. Jag har blivit så less på det stället så att man bara vill gå ner i fosterställning och skrika. Jag har jobbat där nu i ca. 6 ½ år, och nu börjar det faktiskt kännas som att man är färdig. För det första kan man inte utvecklas, och för det andra så är det usel lön. Förr jobbade jag otroligt mycket, och ändå så fick man en rätt så liten lön baserat på alla dem timmarna. Så när jag och T fick reda på att hon var gravid, så drog jag ner rätt mycket på biografen och jobbar heltid istället på Reningsvärket. Jaja, nog om det, nu ska vi värma en varsin nudel till oss för vi är hungriga! Klockan tickar iväg, och snart börjar man.. Klockan 5 ungefär ska jag vara där hade jag tänkt.
Förresten! Titta i högerspalten, jag har lagt dit en musikspelare, chatt-ruta och en röstning! Lite roligt att fördriva tiden med =) Va tror ni? Pojke eller flicka?
Snälla, vem är jag!?
Som ni snart kommer märka (om ni inte redan har det vill säga) så skriver jag inte ut hela namn och liknande. Då menar jag tex. när jag skriver mitt egna namn så skriver jag N och inte hela namnet. Det har sina olika förklaringar och en är att man ibland känner sig inte så säker som man gjorde förr. En viktig faktor i det hela är inbrottet som hände mig och min sambo, då vi fick besök mitt i natten av inbrottstjuvar. Visst, allt gick bra till slut då Herr Blå kom till undsättning som en räddare i nöden, men efter den natten så har vi båda känt oss väldigt osäkra på samhällets galna situation. Men annat var det förr då man skriv in sitt namn till höger och vänster på webben, och inte tänkte riktigt på mängden människor som kommer kunna se just mitt namn och vart jag bor osv. Så kallar jag mig N, och min underbara flickvän betecknar jag med ett T. Ni får helt enkelt gissa vad vi heter! Kanske är det Nils, Tanja, Nikodemus, Torinna, Nore eller Tordis..
Men hallå? Vad är Kastri för något då? Finns ju ingen som helst logik i det bloggnamnet? Nej precis, ni har så rätt! Så därför får jag väl klargöra varför jag valde just det. Jag har suttit vid min dator och undrat rätt länge i min hopplösa tro, vilket namn jag ska ha. Då kom min flickvän med det perfekta idén om att jag kunde ta mitt Gamer-alias. För er som inte vet vad jag menar, är ett Gamer-alias ett fiktivt namn man har då man spelar ett spel. Jag spelar tex ett spel som heter Call of Duty, och där heter jag Kastri Sola. Berättelsen om varför just detta namnet valdes, kan jag berätta en annan gång. Men nu har ni fått svar på varför bloggen heter Kastri! Ta-daaaa!
Nu får jag väl äntligen börja presentera mig då! Jag heter då N, och jag är en kille på 21 år (snart 22, då jag fyller i härliga januari). Ni kanske undrar nu om det verkligen är jag på profil-bilden längst upp till höger, när jag nu har berättat om "riktiga-namn-och-osäkerhets-ämnet" ovanför detta stycket. Då kan jag ärligt svara att det är jag. Det är min nuna ni ser, och den bilden är nog ca. 1 år gammal. Det var sommaren -08 då vi var hos min faster och hennes familj och gjorde något. Fråga mig inte vad, för det har min hjärna raderat för längesen.
Jag bor tillsammans med min flickvän, T, och denna underbara varelse bär på våran lilla bebis som har beräknad födsel (BF) den 8 januari -09. Så om det är den 2:e idag, då är det bara 6 dagar kvar tills man kan kalla sig stolt för en "pappa"!
Jag och T blev tillsammans den 28 augusti -07, och året därpå förlovade vi oss. Som ni kanske reagerade på så blev T gravid rätt fort om vi har BF om 6 dagar, men då kan jag tala om att det finns ingenting som vi vill ha gjort annorlunda! Jag älskar min sötnos så underbart mycket!
Lägenheten vi bor i ligger i en mycket fin stad med mycket hjärta. Det är en trea. Det var tyvärr allt om den lägenheten hihi =D Vill ni veta något om den så får ni kommentera och fråga helt enkelt!
Intressen då? Har han inte det?! Jo, klart som f*n jag har det. All typ av sport, men mest fotboll. Jag har tränat och spelat sen jag var 4-5 år. Har alltid varit en stor del av mitt liv, och det kommer ni säkerligen märka också framöver då allsvenskan sätter igång. En annan egenskap och "talang" är väl att jag kan rita/skissa. Jag tänkte lägga ut dem bilderna sen så att ni får se dem, och då menar jag äldre och nyskissade bilder. Nästa bild jag skulle skissa var en gris och en häst till mina två kusiner, så... håll ut, så lägger jag upp dem när jag är klar.
Sen har vi väl dem klassiska elementen man brukar säga, vänner och familj. Dem är väldigt viktiga för mig, punkt slut. Sen är det en annan fråga hur ofta jag hinner träffa mina vänner, men dem flesta förstår situationen att snart bli pappa och så. Tur det, för det är dem man kan kalla sina riktiga vänner.
Självklart har jag en massa intressen, men om jag skulle namnge alla dem så hade jag ju fått sitta här en evighet..
Nu till sista spalten. Arbetet.. Jo, jag arbetar som fastighetsskötare på ett Reningsvärk och extra-knäcker lite på en biograf som ligger i "stada" (försöker uttala det som han i Lady och Lufsen på Julafton). Det går runt, men jag är inte nöjd. Att vara timanställd på biografen och sedan vara månadsanställd på Reningsvärket, är ingen trygg inkomst då man väntar barn.. Så jag letar och letar. Har ni några förslag, så varsågod!
Nu har jag nog fått med rätt mycket, men kan ju berätta mer sen. Fråga mig om ni vill veta något, alltid lika roligt att få berätta om sig själv =D haha
Nej, nu ligger flickan här bakom mig och vill läsa vad jag har skrivit så jag får väl publicera den då!
Ha det gott mina vänner! Skriver kanske lite mer ikväll, eller så blir det lite imorgon. Ska iväg och jobba på biografen strax, så då måste man vara utvilad.
Första dagen år -09...
Då har nyår och julen blivit historia och vi alla kan blicka framåt mot år 2009. Känns lite overkligt att år 2008 gick så snabbt som det ändå gjorde? Det hände ju jätte mycket saker som både var underbart och förödande förfärligt.
Något jag kommer använda mig mycket av i denna bloggen är listor av olika slag. Det kan handla om vilka egenskaper jag tycker bäst om hos min flicka, vilken tå som är större än den andra på min högerfot, vilken Bond-film som har varit sämst och vice versa. Självklart kommer det bli en salig blandning i utförandet av inläggen, men någonstans måste man ju börja =D
Men listan jag ska skriva ner nu handlar om, tro det eller ej, vad som har varit bäst/sämst med år 2008:
Sämst med -08
1. Inbrottet (usch)
2. Cykeln blev stulen (grrr)
3. Hyresvärden (trög-kärring)
4. FRA och IPRED-lagen (su
Bäst med -08
1. Vetskapen att bli pappa
2. T och jag har förlovat oss
3. Skrivit kontrakt för ny lägenhet
4. Skara Sommarland
Det finns säkert något jag har missat i listan, men men. Det kan inte alltid bli perfekt. Allt det som har varit så bra med 2008 finns liggandes inombords och glöms aldrig bort. Det har väl en förmåga att själv komma fram ifrån det omedvetna och påminna oss om vilken underbar värld vi lever i.
Skriver mer imorgon, och då kommer en liten presentation om vem jag är. Ska också försöka arbeta fram en läcker design på bloggen.. Kan ju inte se ut hur som helst! =D
