Ny Blogg!

Hej alla vänner. Nu lämnar jag denna bloggen, och går över till min nya. Hoppas ni kan komma över dit istället och följa min vardag, då jag kommer skriva om precis samma saker. Den enda skillnaden är att det kommer skrivas om mer olika ting, och själva adressen och namnet på bloggen. Min nya blogg heter Fotbollspappan.blogg.se - En värld av faderskap, kärlek och sport i bloggform!

Min nya blogg är:

http://fotbollspappan.blogg.se

Ses där mina vänner!

(PS: Alla ni som har addat mig på Bloglovin', gör samma sak till min nya blogg!)

Madin Mohamed, 6 år - Den nya Zidane...

Japp, ni läste rätt. Den här killen är endast 6 år, men jämförs redan med den store Zinedine Zidane. Om ni inte vet vem Zidane är, då kan ni inte fotboll. Han är näst intill den största fotbollsgeniet som har satt sina fotbollsskor på en fotbollsplan (mycket fotboll i den meningen!). Jag ska inte rabbla så mycket om denna lille liraren, utan jag lägger till ett klipp. Kom ihåg att han är 6 år gammal. Jag kommer ihåg när jag började med fotboll, när jag var 5 år, och då var man glad ifall man ens kunde passa en boll! Denna franska killen med ursprung från Algeriet är ett ungt geni...




Theo, va du växer!

Det är helt otroligt va bebisar växer. Tänk om det aldrig avstannade? Själva växandet menar jag då. Då skulle ju man ju vara 13 ½ meter vid det här laget. Theodor och Tittut (oj, jag menar Tittie...) var på BVC idag. De började med att mäta honom, och han vägde otroliga 5,395 gram. Han har alltså ökat i vikt med 675 gram på ca. 2 veckor. Rätt starkt jobbat. Han hade ökat i längd med 2 cm också (56 cm nu då). Känns som att snart kommer vi kunna se honom börja krypa, om han fortsätter växa i denna takten. Han har ju fått en rätt stor utstickande navel också, så vi var lite oroliga över att det kunde ha varit navelbråck. Det var det visserligen, men inte så mycket så att man kunde göra något. Det ska tydligen växa till sig av sig självt. Lilla pajken...

Jag och Tittie ska titta på en film strax. Tänkte se "Sex Drive", av en rekommendation av hennes bror. Får se om den är bra. Annars Tim... (nej, detta är inte ett oskyldigt hot....... se det som ett löfte!) Hihi.

Snart ska Theodor vakna också. Beräknat att han skall äta nu halv 8, men med honom så finns egentligen inga tider. Han äter när han själv vill. Men vi försöker hålla 3-4 timmar, så att magen får vila. Han ska ha sina AD-droppar med, så det får vi inte glömma. Vi får inte glömma choklad-puddingen heller. Eller hur Tittie? Hihi, älskar dej!

(PS: Tittie har låst upp sin blogg nu, så varsågod att klicka er in för att läsa. Hon är en duktig bloggare, så ha det så trevligt!)

SPAM

Alla hatar vi ju SPAM-meddelanden som ploppar upp jämt och ständigt i inkorgen i mailen. Jag verkligen avskyr det, och jag blockerar alltid avsändaren. Tänk vilken härlig värld vi kunde leva i om dessa extremt irriterande företagen slutade att mass-skicka onödiga reklam-mail.

Hur som helst, så måste jag medge att jag precis fick ett sådant mail men att det fick mig att börja skratta. Kanske bara är jag, men jag tyckte det var rätt klyftigt skrivet och lite utstickande än vad de flesta mailen brukar va. Till exempel så brukar det stå bland annat "Enlarge your penis with this superdrug" eller "DU har vunnit en jorden runt resa!". Men detta mailet jag fick nu så stod det (och snälla, döm mig inte. Jag har ibland en riktigt dålig humor!):


"Feel the pressure to perform and not rising to the occasion?"


My God, va jag skrattade. Faktiskt, så har denna författaren som har skrivit denna meningen som ärende till mailet verkligen tänkt till. Det är inte så snuskigt och simpelt som de flesta får det att vara. Jag menar, om du läser den meningen så behöver det ju inte handla om sex (och samlevnad, så låter vi som en lärare på högstadiet!). Det kan handla om en fotbollsmatch då man känner att pressen över sig blir för stor så att man inte kan prestera. Så, om alla kunde skriva sina SPAM-mail såhär så kan ju till och med de äldre få sig ett litet mail utan att behöva känna obehag. Hoppas ni förstår va jag menar, så att ni inte tror att jag helt plötsligt förespråkar för SPAM-mail...


Hemma från rättegången...

Nu har vi kommit hem ifrån den torra lokalen i Tingshuset. Jag vet egentligen inte om det hette Tingshuset, men något sådant var det iallafall. Vi kom dit, och gick självklart in fel ingång det första vi gör. Klant-arslen vi är. Hur som helst, så fick vi prata med en tant som jobbade som vittnesstöd och det kändes mycket betryggande. Det hela blev inte så skräckinjagande som man lätt kan se det som.

Då, helt utan förvarning så plingar det i högtalarna att huvudförhandlingarna skall börja osv. Då gjorde sig pulsen påmind och började pumpa på rätt bra. Jag tänker inte gå in i detalj vad som sades eller hände, eftersom att jag inte vet om jag får uttala mig om det i nuläget. Vill inte riskera något. Men jag kan ju säga det att hur jobbigt det än nu var, så var det skönt att äntligen få ett sorts slut på detta nu. Att få sitta i samma rum med den åtalade, och få höra hans historia. Inte för att jag brydde mig så hemskt mycket om det, ärligt talat så skiter jag totalt i vad han känner och tycker. Skadan är redan skedd.

Vi har ju som sagt precis kommit hem nu, och hämtat upp Theodor från sin farmor (som vi tackar ödmjukast för passningen!). Så nu är det vila som gäller. Fick precis reda på att Tittie ska jobba ikväll så hon får dock vila efter jobbet. Skönt att det är över nu. Om två veckor får vi reda på domen. Stay tuned...

Dagen D: Rättegången...

Idag börjar rättegången. Jag och Tittie mot den åtalade. Mot han som gjorde den där natten till en ren skräck-upplevelse. Klockan 10.30 idag börjar äntligen färden mot ett avslut på detta horribla kapitel. Skriver mer sen.

Ny omröstning ute...

Nu är det äntligen en ny omröstning ute, och som en liten uppdatering för er som inte vet så är perioderna en vecka långa. Så, ibland så handlar det även om ett pris man kan vinna. Priserna kan variera från en tom bläckpenna till ett fullmatat USB-minne. Denna perioden är dock inte något pris inkluderat tyvärr, men nästa kanske?


iGod...

Nu har även Gud moderniserat sig. Nu har Han skaffat sig ett Instant Messaging-system (ett såkallat IM-system) som gör så att Han kan besvara allas röster snabbt och enkelt. Klicka på länken, så kan du fråga den Allsmäktige vilken fråga du vill...


http://www.titane.ca/concordia/dfar251/igod/main.html

Första träningsmatchen = skadad...

Vädret var fint med en strålande sol som lyste över himlamålningen. Konstgräset luktade som sig bör, och fåglarna kvittrade vid fotbollsplanens kant. Jag var riktigt laddad inför dagens match och mina förväntningar var höga. Ny tränare, ny andretränare, "nytt lag" och en ny-tändning som klubben verkligen behöver efter förra årets fiasko. Vi var nämligen nära en konkurs, men några av stadens eldsjälar klev in som "Räddare-i-nöden" (kommer ni ihåg denne maskerade hjälte som Tiger i Nalle Puh gestaltade) och räddade klubben. Hallelujah-moment...

Jag har ju inte varit med såpass mycket under vintersäsongen så jag kunde inte riktigt veta om jag var med i startuppställningen, men tjoflöjt att jag var! Jag startade som jag brukar på anfallet, tillsammans med en spelare som är mindre roligt att spela bredvid. Fattar inte hur alla kan tycka han är bra. Det enda han kan är att tjura och tappa bollen efter idiotiska dribblingsförsök i felaktiga situationer. Jag tänkte precis sudda ut dessa få meningar jag skrev om honom, men jag låter det stå kvar. Jag har rätt att tycka som jag tycker...

Matchen började riktigt bra med fint passningsspel. Min egna prestation tyckte jag var över förväntan med smarta passningar i dolda luckor och ett engagemang som tydde på en nytändning. Då, lite in på första halvlek, kommer resultatet. Jag blir serverad en boll som bara blir till att skopa in i bakom målvakten, och låta bollen för första gången i matchen smeka målburens nät. 1-0.

Dock fick inte flytet bestå i så många minuter, då efter min andra glidtackling skapar ett irritations-moment i knäet. Vad har hänt? Känner bara hur det stramar åt mer och mer, tills jag inte kan räta ut det längre. Jag joggar av planen med krampor precis ovanför knäskålen, och sätter mig tillrätta på avbytarbänken. Jag tar av mig understället som skymmer mitt bara knä. Det var nog rätt bra att jag gick av planen, då jag ser ett knä som är stor som en handboll. Och då överdriver jag inte mina vänner. Det blev till att snabbt linda det hårt som bara fasiken nerifrån och upp för att hindra blodet att attackera det skadade området, och på med is för att dämpa smärtan. Mina förväntningar på matchen gick då i kras, för jag trodde verkligen att jag skulle spela ut mitt fulla register idag. Får bli till nästa match...

Nu sitter jag här vid min dator, efter att ha ätit och blivit omhändertagen av min underbara älskling Tittie. Hon har skött om mig som en gammal och livlös man på ett äldreboende. Därför är det ju väldigt frestande att dra på sin imitation att prata som en snuskig gammal gubbe, men då drar bara Tittie mig i näsan... Älskar dej! (Säger jag med en tiara runt huvudet och med en oskyldig min)

Theodor har sovit en rätt lång stund nu med känns det som. Det blev liksom min uppgift nu när jag var soff-liggande att mata honom och somna om med honom. Kan det bli härligare än så? Att höra hans små, trygga andetag och att se hans ögon titta på allt som finns i rummet. Om ni nu skulle få för er att fråga mig hur det känns att vara pappa, då blir mitt svar att det enda sättet för mig att ärligt besvara den frågan är att be er att skaffa ett eget barn. Endast då kan ni få veta hur det känns. Den kärleken kan inte beskrivas med ord, man måste känna det. Eller hur Tittie? Älsker er...

RSS 2.0