Trött efter jobbet...
Hej igen, mina trogna läsare. Nu sitter jag här och skriver ett inlägg fastän att jag är så trött så jag kan svimma. Har precis kommit hem från jobbet och är en aning apatisk. Ni vet den känslan då man inte riktigt bryr sig om håret ligger på sné, eller om tangentbordet man skriver på är alldeles för långt ifrån en så man är tvungen att luta sig framåt för att nå tangenterna. Sån känsla har jag i kroppen idag. Roligt ämne jag skriver om va?
Igår så skrev jag ju att jag inte hann skriva något inlägg, för det var lite saker som kom upp som behövdes göras. Tex. så gick jag och älsklingen på bio. Vi såg den "Allt Flyter", som handlar om en grupp medelåldersmän som lever sina vanliga liv innehållande innebandy, familj och vänner. Men en dag när de en onsdagkväll ska till sin schemalagda innebandyträning, så möts de av besvikelse. Tjejlaget i innebandy har fått förtur till tiden för hallen. Efter denna incidenten och en alkohol-fylld svensexa föds idén om synkroniserad simning, ett annat ord för konstsim. Skådespelaren Jonas Inde, som även är känd ifrån en av medlemmarna i Killinggänget och filmen "Fyra nyanser av brunt", spelar huvudrollsinnehavaren vars namn är Fredrik. I regissör-stolen satt Måns Herngren och gjorde ett förträffligt jobb. Good work!
Men sen efter filmen sa jag ju att jag skulle skriva något i bloggen, men så blidde det däremot inte! För efter filmen så kände sig T inte så kry, så vi bestämde oss för att ringa förlossningen och fråga om råd. Vi blev inkallade för en kontroll och vi fick återigen sätta oss vid CTG-maskinen. Vår lilla bebis i magen hade hicka (stackar'n) så jag fick trycka på en av dosorna som sitter på magen så att den inte skulle tappa kontakten. Det känns så overkligt att vår bebis ligger därinne och har blivit väldigt stor nu. Den beräknade födseln är ju ändå imorgon, så nu känns det nära! Hihi.
Allt såg bra ut, förutom blodtrycket. Det låg på 140/90, så vi fick sitta kvar och vänta på en förlossningsläkare. Det tog lite tid, men till sist kom han. Haha, det såg ut som om han själv hade blivit fött, då han såg helt slut ut med håret åt alla kanter. Han hade väl jobbat hårt just den kvällen. Iallafall sa han att allt såg bra ut, och att vi kunde åka hem. Men undertiden som vi hade väntat på honom, så kände T lite lätt värk i nedre delen av magen. Vi frågade barnmorskan om vad det kunde vara, om det kunde vara förvärkar? Hon sa:
- Ja, det är troligtvis att den börjar förbereda sig inför själva förlossningen.
Kan ju inte säga att det inte blev väldigt kickligt i magen just då!
Så nu sitter man här och skriver efter jobbet. Allt har gått bra, inga större missöden. Det har rullat på som vanligt. T skickade däremot ett sms runt frukost-tid att hon hade känt förvärkar imorse med. Tänk om det kommer inatt, tänk om! Håll tummarna för oss! Wie-huuu!
Igår så skrev jag ju att jag inte hann skriva något inlägg, för det var lite saker som kom upp som behövdes göras. Tex. så gick jag och älsklingen på bio. Vi såg den "Allt Flyter", som handlar om en grupp medelåldersmän som lever sina vanliga liv innehållande innebandy, familj och vänner. Men en dag när de en onsdagkväll ska till sin schemalagda innebandyträning, så möts de av besvikelse. Tjejlaget i innebandy har fått förtur till tiden för hallen. Efter denna incidenten och en alkohol-fylld svensexa föds idén om synkroniserad simning, ett annat ord för konstsim. Skådespelaren Jonas Inde, som även är känd ifrån en av medlemmarna i Killinggänget och filmen "Fyra nyanser av brunt", spelar huvudrollsinnehavaren vars namn är Fredrik. I regissör-stolen satt Måns Herngren och gjorde ett förträffligt jobb. Good work!
Men sen efter filmen sa jag ju att jag skulle skriva något i bloggen, men så blidde det däremot inte! För efter filmen så kände sig T inte så kry, så vi bestämde oss för att ringa förlossningen och fråga om råd. Vi blev inkallade för en kontroll och vi fick återigen sätta oss vid CTG-maskinen. Vår lilla bebis i magen hade hicka (stackar'n) så jag fick trycka på en av dosorna som sitter på magen så att den inte skulle tappa kontakten. Det känns så overkligt att vår bebis ligger därinne och har blivit väldigt stor nu. Den beräknade födseln är ju ändå imorgon, så nu känns det nära! Hihi.
Allt såg bra ut, förutom blodtrycket. Det låg på 140/90, så vi fick sitta kvar och vänta på en förlossningsläkare. Det tog lite tid, men till sist kom han. Haha, det såg ut som om han själv hade blivit fött, då han såg helt slut ut med håret åt alla kanter. Han hade väl jobbat hårt just den kvällen. Iallafall sa han att allt såg bra ut, och att vi kunde åka hem. Men undertiden som vi hade väntat på honom, så kände T lite lätt värk i nedre delen av magen. Vi frågade barnmorskan om vad det kunde vara, om det kunde vara förvärkar? Hon sa:
- Ja, det är troligtvis att den börjar förbereda sig inför själva förlossningen.
Kan ju inte säga att det inte blev väldigt kickligt i magen just då!
Så nu sitter man här och skriver efter jobbet. Allt har gått bra, inga större missöden. Det har rullat på som vanligt. T skickade däremot ett sms runt frukost-tid att hon hade känt förvärkar imorse med. Tänk om det kommer inatt, tänk om! Håll tummarna för oss! Wie-huuu!
Kommentarer
Trackback
